Händelserika dagar

Här har hänt mycket den senaste tiden, så jag har inte fått tillfälle att skriva något på bloggen. Får därför göra en sammanfattning i dagens inlägg. Det började torsdagen den 14/8 när min älskade följeslagare Laban fyllde 12 år. Han är ett fantastiskt sällskap, som gör att ensamheten inte känns så svår.

Fredagen den 15 började mitt födelsedagsfirande med besök av blomstervännen A-M, som var förhindrad att komma på lördagen och överlämnade en jättefin bollkryss. Vi fick en trevlig och skön kaffestund på altanen.

Jag hade ju varit mycket fundersam om jag skulle fira min födelsedag, men bestämde att jag ville bjuda in vännerna till ett "invigningsmingel" och samtidigt visa den nya lägenheten. Gjorde i ordning snittar med lax, räkor och skinka/melon, ett stort fat med grönsaker och ett fat med meloner, nektariner, plommon och vindruvor. En härlig tårta med hallon och blåbär, som jag beställt på Nelins konditori (som jag ser tvärs över gatan från mitt köksfönster). Vi kunde sitta på altanen i solen mesta tiden trots att det kom några regnstänk. Totalt var vi 16 personer och jag uppvaktades med blommor i mängd.

  Jubilaren själv           

Några av gästerna   

Litet av blomsterprakten

På söndagen fortsatte firandet, då min bror och svägerska kom från Stockholm och bjöd på en läcker lunch på Knäppingen.

                          

På  måndagen fick jag ett mycket trevligt besök. Efwa (Medea), som är en kär bloggvän och inspiratör sedan flera år tillbaka, var på besök i Norrköping och ville träffas över en kopp kaffe och vad passade bättre än att bjuda in henne till min altan.

 
På eftermiddagen visste jag att det var stickcafé på Vetekornet (som är granne med mitt nya boende) och passade på att bjuda in damerna på litet frukt och dricka.

Sju av mina stickvänner på altanen utan stickning den här gången.

Igår fick jag besök av KM:s brorsdotter Ingrid och hennes mamma Kerstin (min svägerska), men då regnade det och vi fick dricka kaffet inomhus.

Ja det här var litet om vad har hänt här. Kan bara som avslutning tala om att sticklusten håller på att komma tillbaka och jag har satt igång med Surry Hills cardigan av Maria Magnusson. Kommer att passa till min "kapselgarderob" för höst/vinter. 

Det blev ett långt inlägg och ganska struligt att få ihop text och bilder, så nu är det nog sovdags snart. En ny vecka i morgon, som börjar med ett tandläkarbesök, där jag ska ta bort en tand. Inget jag ser fram emot.

Ett stämningsfullt farväl

Idag har jag tillsammans med släkt och vänner tagit farväl av Nils vid en mycket stämningsfull begravningsakt i Matteus kapell i Norrköping. Solen sken och spred ett underbart ljus över kistan, som var täckt av ett bårtäcke i blå toner och fina blomsterdekorationer på golvet runt kistan. Tror att Nils hade uppskattat att den närmaste familjen och så många av våra vänner hade kommit och för mig kändes det tryggt med allt stöd jag fick.

Musiken jag valt var Gammal fäbodpsalm som inledning och Air av Bach som avslutning.Det viktigaste var att få med Unforgettable, som alltid varit vår speciella melodi, och eftersom jag har en cd med Nat King Cole och Natalie Cole, bestämdes att den skulle spelas. Då brast det för mig och tårarna rann utmed kinderna. En av vännerna berättade senare att Nils redan för 20 år sedan bestämt att Unforgettable skulle spelas på hans begravning. När vi tog farväl vid kistan spelades Time To Say Goodbye på orgel. Prästen talade mycket personligt om Nils och det händelserika liv han levt och de 56 år vi fick tillsammans. Mycket hade han hämtat från "Livsboken om Nils", som skrevs för några år sedan som ett projekt i Jobbfabriken. En av vännerna S från Granen, som inte själv klarade av att komma, hade skrivit ett underbart och rörande tal, som hans hustru läste upp vid kistan. Utanför kapellet fick jag många bevis för att man tyckte begravningen varit ljus, minnesvärd och mycket "personen Nils".

Eftersom jag inte ville ha någon minnesstund upplöstes samlingen efter akten, men de som ville var välkomna på kaffe i Brånnestad. Nils brorsdotter I  hade bakat banankaka och en rabarberpaj och jag bidrog med chokladmuffins och Princesstårta (Nils favorit). Stort tack till I, K och V-A för all hjälp!

Den underbara buketten liljekonvaljer kom från vännen S och kortet visar Nils i 20-årsåldern.

Glömde berätta att Laban fick vara hos Kine under begravningen och han hade skött sig mycket bra och varit så snäll, Stort tack Kine!

Stort tack

Så underbart det är att ha så många vänner som stöttat mig under veckan som gått. STORT TACK för alla varma tankar och kramar jag fått som kommentarer på bloggen, inlägg på FB, telefonsamtal, personliga möten och blommor. Inser mer och mer hur mycket det betyder att ha ett sådant fantastiskt nätverk som jag har fått de senaste åren.

Har inte känt av ensamheten så påtagligt ännu. Jag var ju beredd på att KM skulle till Lennings i tisdags och att Laban och jag skulle vara ensamma i tre veckor. Många praktiska saker som måste ordnas så snart som möjligt. Besökt begravningsbyrån två gånger och utformat annons, som kommer i Norrköpings Tidningar på torsdag, och bestämt detaljerna kring själva begravningen, som ska ske den 26/5. Begravningsakten är tänkt att bli enkel och kistan kommer att täckas av ett bårtäcke med rutor i två nyanser blått och i morgon ska jag bestämma blomterdekorationen framför kistan.

Har just plockat ihop all medicin som ska lämnas in till apoteket. Sjukhussängen har hämtats och i morgon ska trygghetslarmet lämnas tillbaka, dörrlåset ska återställas och jag ska kontakta arbetsterapeut för hämtning av 3 rullstolar, turner, duschstol och bostadsanpassningen för nedmontering av trapphiss inomhus och ramper utanför huset. Det vridbara sätet i bilen ska ersättas av det ordinarie passagerarsätet. Med andra ord fullt sysselsatt hela tiden. Gör långa listor och stryker vartefter, men det bara dyker upp fler saker att tänka på. Som tur är känner jag att jag hittat tillbaka till 100% Metta och fått tillbaka min energi. Visste inte ens att den fanns kvar. All energi har troligen gått åt till att vara anhörigvårdare, vilket jag känner mig tacksam för att jag under många år kunnat vara för min man, men att han nu finns i mitt hjärta och stöttar mig.

Dystert väder och regn under hundpromenaden, men nu ska vi snart göra oss redo då Laban och jag är bjudna på lunch hos KM:s brorsdotter. Ha en bra dag!

Påskafton

Börjar med att önska GLAD PÅSK! Efter en lugn promenad med Laban i dimma och litet kyla (skönt att vantarna låg kvar i fickan) tänker jag försöka uppdatera bloggen med vad som hänt sen det förra inlägget.

KM är nu hemma efter att först varit på US i Linköping för strålbehandling i några veckor. Tyvärr fick man avbryta behandlingen ytterligare en gång för en ny antibiotikakur. Därefter blev det en vecka på GAVA på Vrinnevisjukhuset, som följdes av de ordinarie två veckorna på Lennings. Där blev det ännu en lunginflammation med antibiotikakur. Han har givetvis mycket ont, är matt och trött, men tycker det är skönt att vara hemma igen efter 2 månader. Med hjälp av hemtjänsten och hemsjukvården försöker vi få det att fungera, då det inte finns några platser på korttidsboende. Vad vi har erbjudits är 3 veckor hemma och tre veckor på boende med början den 6 maj och vi hoppas att det inte blir några fler febertoppar.

Själv lever jag i ett kaos, som det blir när jag ska försöka rensa inför flytten den 30/6. Jag har samlat på mig så mycket genom åren och har svårt att skiljas från det mesta. Fick hem 40 flyttkartonger häromdagen och har nu fyllt 3 av dem, men måste nog öka takten litet trots att det är drygt två månader kvar. Tretton papperskassar fyllda med böcker väntar på att fraktas till Erikshjälpen. Många av mina vänner har lovat att hjälpa mig, men rensning och sortering måste jag själv ta hand om först, men jag lovar att jag återkommer när det är dags.

Min räddning är stickningen som ger mig så mycket av lugn och avkoppling. Förra lördagen var jag med på Sticklördag på SMHI tillsammans med drygt 60 stickande damer. En helt fantastisk dag som förutom stickning bjöd på föredrag av Visalisa, presentation av Sticka, garnförsäljning. lotteri, god mat, kaffe med goda kakor och jättetrevlig samvaro. Ja i ärlighetens namn blev det inte mycket stickat, desto mer prat och skratt. Så stickat har jag gjort hemma i min ensamhet och här är bilder på några alster jag inte visat tidigare på bloggen.

Den knubbiga jonglören

Milena framifrån

Milena bakifrån

Vanilla Socks

Magpie Mittens

Nu får jag fundera på vad mitt nästa projekt ska bli. Får återkomma när jag hittat något lämpligt. Tänker att det blir ett nytt inlägg redan på måndag, då det är en mycket speciell dag. Ha det bra tills dess!

Vad händer här?

Ibland har jag svårt att veta vad och hur mycket jag ska skriva om på bloggen. Jag vet ju att livet går både upp och ner och jag brukar för det mesta kunna vara positiv, men när det negativa överväger går det åt mycket energi för att "hålla näsan ovanför vattenytan". Jag vill i alla fall göra ett försök att tala om varför det är ovanligt tyst på min blogg.

Som jag nämnt tidigare fick jag problem efter ögonoperationen och först efter tre samtal till ögonkliniken fick jag komma på återbesök. Det visade sig då att läkningen inte alls gått som beräknat och jag har gjort flera återbesök och provat olika droppar och salvor. Nu känns det bättre och i morgon är det dags för ett nytt läkarbesök. Dessutom har jag fått glaskroppsavlossning i samma öga, inget farligt och inget samband med operationen men nog så irriterande.  Det känns som jag har en svärm småflugor runt mig som jag vill vifta bort och värst märks det mot vit bakgrund och när jag försöker läsa en bok. Får nog lära mig leva med det.

När KM var på besök hos sin neurolog i oktober, tyckte hon att hans heshet och svårighet att tala blivit mycket sämre under det senaste året och att det inte har med hans typ av MS att göra. Remiss till öron-näsa-hals och i december var jag med KM på undersökning. Det visade sig att han har en tumör på ena stämbandet, vilket har resulterat i en mängd undersökningar både på ViN i Norrköping och US i Linköping. Beslut har tagits att han ska börja strålas den 5 februari på Onkologen i Linköping och behandlingen ska fortgå 34 gånger med 5 gånger i veckan alltså totalt 7 veckor. På fredag ska vi till Linköping på förberedelsemöte #2 och diskutera möjligheten till transport och/eller övernattning. Hoppas det ordnar sig på bästa sätt.

Mitt i allt detta har vi beslutat att flytta till sommaren. Funderingarna har funnits en längre tid, men när vi väl bestämt oss tog det mindre än två veckor innan vi skrivit på kontrakt för en lägenhet som är under byggnad mitt i centrum av Norrköping. Vårt hus är ute till försäljning och visning ska ske om en vecka. Snabba ryck med andra ord. Sedan kommer det jobbiga med själva flytten, men vi har 5 månader på oss och med hjälp av släkt och vänner kommer det att gå bra.

Som tur är finns det glädjeämnen också. Först är det Laban som förgyller vår tillvaro och som betyder jättemycket för oss båda. För egen del är det givetvis stickningen som ger mig tröst när det känns litet tungt. Jag har alltid flera stickningar att välja på och just nu stickar jag på en hjärtefilt till Etiopien i grönt och blått Cito från Sandnes. Dessutom finns den påbörjade koftan "Milena"och sjalen "Den knubbige jonglören", som ligger i min stickkorg. Två par vantar har jag stickat i natur och vinrött med litet olika varianter i mönstret.

För mig är stickningen den bästa terapin. Försöker träffa mina stickvänner också, men tyvärr blir det inte så ofta jag kan vara med på stickcaféet. Ser fram emot en dag på Syfestivalen och Stickas årsmöte den 15/2, då jag hoppas träffa många av mina stickvänner.

Födelsedagsfirande

Igår var det en stor dag, då KM fyllde aktningsvärda 85 år. När jag frågade honom för några veckor sedan, om han ville fira sin födelsedag, fick jag till svar: "Kan vi inte göra som vi brukar?". Det betyder att det är Öppet hus och jag dukar fram en buffé, där gästerna kan välja vad de vill äta. På buffébordet fanns rostbiff, kassler, potatissallad, en bricka med frukt och grönsaker, ost och att dricka fanns cider, rosévin och fläderblomssaft. Tror alla lät sig väl smaka.

Därefter följde kladdkaka med grädde (glömde fota). Solen sken och den som ville kunde sitta på altanen, medan andra valde att sitta inomhus. En mycket trevlig dag, som uppskattades av KM. Inte lika mycket gäster som på 80-årsdagen, då vi var32 personer, men totalt blev vi 16 - familj och vänner som uppvaktade honom med blommor och presenter. Dessutom fick han många hälsningar på min Facebook-sida

Jubilaren själv

Ett stort tack till alla som uppmärksammade hans 85-årsdag!

Innan min bror återvände till Täby, hann vi med en tur till Ann-Marie och Sievert, som deltog i Tusen Trädgårdar och visade sin trädgård för allmänheten. Många intresserade besökare och man kan inte bli annat än imponerad. Vad sägs om en tredubbel änglatrumpet!!!

Ha en bra söndagseftermiddag!

USA-besök

Börjar med ETT STORT TACK för alla uppmuntrande kommentarer till mitt förra inlägg. Det ger mig ett nytt energitillskott och just nu känns det riktigt bra. I morgon ska KM till växelboendet på Lennings för nästan 2 veckor och då hoppas jag att jag ska få en del "surdegar" åtgärdade. Tänker också ta det litet lugnt för att samla ny kraft.


Igår tog jag Swebus fram och tillbaka till Stockholm för att stråla samman med min bror, Laura och hennes man Brian, som är på besök i Sverige. Det är första gången vi får tillfälle att träffa vår amerikanska släkt. Vår morfar Ernst och Lauras farfarsfar Edward var bröder och den senare utvandrade till USA 1902. För några år sedan började min bror och jag forska på släktnamnet, vilket den amerikanska delen av släkten också gjorde och till slut fann vi varandra via FB. Efter några dagars convention i Estland blev det tid för 3 dagars besök hos min bror i Stockholm. Helt underbart att få träffa dem och nu får vi hoppas att vi får ses snart igen.


Jag möttes vid Cityterminalen och vi började med en tur runt Djurgården. Vädret var grått och disigt till att börja med, men vi klarade oss från regn så när som på några droppar.Tursamt då en del platser fick mycket regn. Första skuren kom på hemresan när bussen passerade Skärholmen. En promenad över Norrbro mot Gamla stan och slottet. där vi först drack kaffe på borggården och sedan såg vaktparaden, vaktavlösningen och lyssnade på musiken. Vidare promenad genom Gamla stans gränder, en tur till Fjällgatan för att titta på utsikten över Stockholm. Dagen avslutades med besök på en italiensk restaurang på nedre Kungsholmen i närheten där min bror och jag växte upp och lekte som barn. Utsökt mat och vi var mer än nöjda.
(varför blir det vit bakgrund ibland?)

Thank you Laura and Brian for a very memorable day in your company. Looking forward meeting you again. Big hugs and love!

Stockholmsresa och paket

Nu har KM varit hemma en och en halv vecka och jag märker att det inte blir så mycket tid för bloggande, men en liten rapport ska det bli. Märker att de två veckorna egentid gjort mig gott och känner mig litet mer i balans och då går allt så mycket lättare.
KM fick en kallelse till sin hjärtläkare på Sophiahemmet i Stockholm till slutet av januari. Eftersom jag var litet tveksam till att kunna köra om det blev snö och dåligt väglag, fick vi tiden ändrad till den 29 mars, alltså igår. Nu har hjärtmottagningen flyttat till höghus nr 2 vid Hötorgscity, vilket givetvis gjorde mig fundersam hur jag skulle klara av KM i rullstolen. Som tur är bor min bror och svägerska i Täby och i onsdags styrde vi bilen dit för en övernattning. Även det kan ha sina problem, då det gäller att få KM uppför trappan i deras hus. Han var jätteduktig och med stöttning både framför och bakom gick det bra. Igår körde vi så med 2 bilar till en parkering, där brodern ställde sin bil och övertog ratten från mig och körde till Sveavägen, där han enkelt satte av oss. Positivt besked från läkaren, som konstaterade att den artificiella aortaklaffen fortfarande fungerar bra efter snart 28 år. Inopererades i Lund 1984. En signal till brodern som hämtade upp oss och körde oss till Hornstull, där jag bytte plats med honom och kunde köra direkt ut på E4-an hem till Norrköping. Hemresan gick bra, men började med ett skyfall ända fram till Södertälje. Regnet sprutade om bilarna och verkade komma uppifrån, från sidorna och underifrån och ibland var det svårt att se. Inte så kul, men fick beröm av KM för körningen och det kändes bra.

Hemma igen väntade ett paket från Ann. Det här är innehållet i paketet

Första härvan spunnen av Theddys hundhår. Helt otroligt att hon lyckats så bra, trots att det var alldeles för korta fibrer jag hade skickat. Men, som Ann skriver, Theddy var en riktig utmaning och det gillar hon. Tack så jättemycket!!!!  Nu ska jag gå igenom alla andra sparade påsar och se om det finns längre fibrer. I så fall har Ann erbjudit sig att hjälpa mig vidare. Visst är det underbart med alla kontakter jag får genom bloggen och FB och hur det berikar mitt liv.

Är inne på slutfasen av min Fana-kofta, vilket innebär att jag ska ägna helgen åt att brodera. Håller också på med mysterievantarna och har ungefär en halv vante kvar att sticka. Återkommer med bilder.

Ha en bra fredag!

Hur gick det igår?

Trots annonsering i lokalpressen och utdelade flyers var det inte så många besökare som kom till visningslägenheten. Tråkigt eftersom vi var laddade för att ta emot många "teknikintresserade". Man kan  undra varför och förklaringen kan vara att många var ute och promenerade i det soliga vädret, att många befann sig i Hageby Centrum för att shoppa och titta på uppträdande av Sean Banan eller är det så att äldre kvinnor är litet rädda för teknik.
Jag hade en trevlig dag och tackar för alla uppmuntrande kommentarer. Efter litet strul med uppkopplingen kunde jag visa både min blogg och Online stickcafé (Facebook) på väggen med hjälp av en liten projektor.

Jag fick berätta om mitt "liv på nätet" för ett 10-tal besökare, tre av Bovitals värdinnor och Anita (projektledare).Besökarna bjöds på kaffe. En journalist och en fotograf från Folkbladet kom också, men då hade tyvärr nätuppkopplingen brutits och kontakten gick inte att återupprätta. Jag kunde bara berätta litet om mig och hänvisa till min blogg. Tanken är att "intervjun" ska komma i Folkbladet i morgon måndag. Några bilder blev det i alla fall.

 

I eftermiddag är jag bjuden på födelsedagskalas till KM:s brorsdotter, där vi ska fira hennes äldste son som fyller 20 år idag. Stort Grattis till Gustav!

Ha en bra fortsättning på söndagen!

Tiden går fort

Förstår inte att tiden går så fort, redan tisdagen den 17 januari och ännu ingen snö som ligger kvar.  Hittills har vi bara haft ett mycket tunt lager snö vid några tillfällen, som nästa dag regnat bort. Idag är det gråväder och i morse var det halt efter gårdagens regn och nattens kyla. Med halkskydd och stavar blev det trots allt en promenad och det känns alltid bra efteråt.
I helgen hade vi besök av min bror L och svägerska V-A från Stockholm. Alltid trevligt och den här gången passade vi på att fira V-A:s födelsedag i efterskott. Enligt önskemål bestod presenten av två par sockor. 

I höstas på stickeventet i Habo köpte jag ett vantmönster med hundar och började sticka i förra veckan. Nu är vante # 1 klar (saknar tumme) och # 2 påbörjad. Är stickade i grått och vitt ullgarn (ingen märkning på härvorna). Skulle egentligen ha varit större kontrast mellan mörk och ljus för att motivet ska framträda tydligare.

Visserligen är julen borttagen och nedpackad till nästa advent, men en amaryllis med helt underbara blommor  får fortsätta att pryda mitt köksbord 

Nu är det dags för litet kaffe innan jag loggar in på Online stickcafé på FB.
Ha en bra tisdageftermiddag!

Nya tag

Ännu så länge känns det tufft, men nu gäller det för mig att försöka starta om igen med stickningen, bloggandet, broderiet, nya projekt eller vad det kan bli. Jag har haft ett jättestort stöd från släkt, vänner och nätvänner. Ett stort tack för alla varma tankar och kramar som hjälpt mig under den svåra tiden med Theddy.

I onsdags var jag inbjuden till Äldremässan 2011 för att berätta om vad alla mina nätkontakter betyder för mig. Det var 20-25 åhörare vid två tillfällen som lyssnade på mig. Då fick jag möjlighet att framhålla hur viktiga mina vänner på bloggen, Online Stickcafé och övriga nätgrupper är för mig. Att man inte ska vara rädd för tekniken och att man kan ha stor glädje av att ha tillgång till Internet på äldre dar. Om man behöver hjälp med tekniken, kan man i Norrköping besöka Supportstugan för att gratis få hjälp. På mässan visades också många tekniska hjälpmedel för ett stort antal intresserade besökare.

På lördagen besökte Kine och jag Nyköping för att vara med att starta Sörmlands Stickakademi. Där  träffade vi många stickintresserade damer och fick lyssna på föreläsningar om Stickning på Nordiska Museet, Stickkonstens historia och Gotländsk stickning förr och nu. Dessutom fanns det möjlighet att se hur man stickar tvåändsstickning på ett nytt sätt. I pauserna blev det givetvis egen sticktid. Ska bli spännande att följa utvecklingen av akademin.