En dag i Florens

Den sista utflykten på vår Toscana-resa gjordes till Florens. Det var inte det lättaste att hitta rätt väg för att komma in till P-huset vid centralstationen, där vi planerat att parkera. Jag satt med kartan i knät och försökte "dirigera" min bror. Till saken hör att italienarna kör som "biltjuvar" och det går fort. Till slut kom vi fram och den första sevärdheten var kyrkan Santa Maria Novella med sina läckra fasader.

Så styrde vi stegen mot domkyrkan Santa Maria del Fiore med sin kupol som är 90 m hög och syns från alla håll. Det är en imponerande byggnad som ligger inklämd bland övrig bebyggelse.

Domen från litet olika håll.

Florens är tyvärr inte någon handikappvänlig stad. Det var svårt att ta sig fram med rullstol. Man fick gå omvägar för att hitta avfasade trottoarkanter och stenläggningen på gatorna var så ojämn att rullstolens små hjul fastnade. Vi hade gärna velat komma in i domkyrkan, men dels var det en jättelång kö vid ingången och dels var där en hög trapp att ta sig upp för. Någon ingång för rullstolsburna hittade vi inte. På väg till Ponte Vecchio passerade vi Piazza della Signoria med Pallazzo Vecchio, nu rådhus, och Uffizierna, ett av världens största tavelmuseer. Framför rådhuset finns flera statyer, bl.a. en kopia av Michelangelos David-staty.



Vi avslutade rundvandringen vid floden Arno och Ponte Vecchio.


Följande dag var det dags för hemfärd efter en helt fantastisk vecka med många upplevelser som vi kommer att leva länge på. Det mest glädjande var att KM orkade och klarade resan så bra. Men utan min "lillebror", som tog hand om det praktiska med reservationer, biljetter, bilkörning och ett och annat lyft av KM, hade vi inte klarat det. Så ett stort tack och en jättekram till L från syster M och svåger.

Packat och klart

Väskorna är packade och nu är det bara några timmar kvar tills vi sätter oss i bilen mot Täby (Stockholm), där vi ska övernatta hos min bror. Klockan 6.50 måndag morgon lyfter planet mot Florens för en vecka i det underbara Toscana. Det ska bli så skönt att komma iväg och att vi den här gången får hjälp av min bror. Vi har rest mycket tidigare, men 2006 var det senaste gången, då jag kände att jag inte längre klarar att resa ensam med KM i rullstol. Toscana är också ett resmål som länge har legat högt på min önskelista. Nu blir det verklighet.

Eftersom både Kine (bilar till Österrike i morgon) och jag är utomlands den 12 juni så tyvärr, Kattis som undrade, är det ingen som ordnar någon WWKIP-day i Norrköping i år. Vi får komma tillbaka nästa år.

Min Buttercup hann precis bli klar till resan för att packas ner i väskan. Här en bild på provdockan.

Vi har tillgång till Internet på hotellet i Poggibonsi, så jag får se om det blir möjligt att göra något inlägg under resan.