Hjärtefilten och syfestivalen

Så är min hjärtefilt färdig och inlämnad. Tyckte nog att den var litet besvärlig att få som jag ville, men jag hoppas den kommer till glädje till ett litet barn i Etiopien.

I lördags åkte Kine och jag buss till Älvsjö för att besöka syfestivalen och delta i Stickas årsmöte. Alltid lika spännande att komma dit - inte för att handla utan mer för att få inspiration och framförallt att få träffa andra stick- och bloggvänner. Den här gången blev det extra spännande för jag hade bestämt att träffa Evas, vars blogg jag följt i flera år och som jag inte mött tidigare. Verkligen trevligt att få ses live och att få en varm kram på riktigt och inte bara en "nätkram".  Hoppas det blir fler möten i framtiden.

En verkligt stor och glad överraskning blev det också när jag fick träffa ytterligare en kär bloggvän, som jag "känt" i flera år och aldrig mött tidigare. Plötsligt står Rosenvante från Gotland framför mig och presenterar sig. Hade inte en tanke på att hon var där och att hon kände igen mig bland alla besökare. Stora famnen givetvis och mycket att prata om,  bland annat om barnbarn och våra hundar.

Så fantastiskt att samma dag få träffa två av mina tidigaste bloggvänner. Känner att jag måste bli bättre på att uppdatera bloggen och läsa andra bloggar, då det ger mig både energi och inspiration. Så var det dags för årsmötet, som besöktes av många medlemmar. Alla fick ett garnkit i glada färger för att kunna sticka  Tant Koftas äpplen.  I övrigt blev det två garnnystan till vantar eller sockor och en omgång Cubics strumpstickor #3 som fick följa med mig hem.  En helt fantastisk dag som jag får leva länge på.

Tyvärr hade inte KM mått så bra under dagen och både hemtjänst och hemsjukvården hade fått rycka in. Kan möjligen vara att han fått en släng av förkylning, som jag smittat honom med. Något piggare idag, men jag ska tala med US på måndag om han kan åka på sin behandling. Det är nu tredje veckan som börjar på måndagen. Laban blev i alla fall glad när jag kom hem, då han tyckt att det varit mycket folk hemma och han haft jobbigt att "vakta" husse.

Märker att det är dags att sova för länge sedan, så det är tid att stänga datorn.

PS Det blev ingen bild i natt, men nu ska den vara på plats DS

Vad händer här?

Ibland har jag svårt att veta vad och hur mycket jag ska skriva om på bloggen. Jag vet ju att livet går både upp och ner och jag brukar för det mesta kunna vara positiv, men när det negativa överväger går det åt mycket energi för att "hålla näsan ovanför vattenytan". Jag vill i alla fall göra ett försök att tala om varför det är ovanligt tyst på min blogg.

Som jag nämnt tidigare fick jag problem efter ögonoperationen och först efter tre samtal till ögonkliniken fick jag komma på återbesök. Det visade sig då att läkningen inte alls gått som beräknat och jag har gjort flera återbesök och provat olika droppar och salvor. Nu känns det bättre och i morgon är det dags för ett nytt läkarbesök. Dessutom har jag fått glaskroppsavlossning i samma öga, inget farligt och inget samband med operationen men nog så irriterande.  Det känns som jag har en svärm småflugor runt mig som jag vill vifta bort och värst märks det mot vit bakgrund och när jag försöker läsa en bok. Får nog lära mig leva med det.

När KM var på besök hos sin neurolog i oktober, tyckte hon att hans heshet och svårighet att tala blivit mycket sämre under det senaste året och att det inte har med hans typ av MS att göra. Remiss till öron-näsa-hals och i december var jag med KM på undersökning. Det visade sig att han har en tumör på ena stämbandet, vilket har resulterat i en mängd undersökningar både på ViN i Norrköping och US i Linköping. Beslut har tagits att han ska börja strålas den 5 februari på Onkologen i Linköping och behandlingen ska fortgå 34 gånger med 5 gånger i veckan alltså totalt 7 veckor. På fredag ska vi till Linköping på förberedelsemöte #2 och diskutera möjligheten till transport och/eller övernattning. Hoppas det ordnar sig på bästa sätt.

Mitt i allt detta har vi beslutat att flytta till sommaren. Funderingarna har funnits en längre tid, men när vi väl bestämt oss tog det mindre än två veckor innan vi skrivit på kontrakt för en lägenhet som är under byggnad mitt i centrum av Norrköping. Vårt hus är ute till försäljning och visning ska ske om en vecka. Snabba ryck med andra ord. Sedan kommer det jobbiga med själva flytten, men vi har 5 månader på oss och med hjälp av släkt och vänner kommer det att gå bra.

Som tur är finns det glädjeämnen också. Först är det Laban som förgyller vår tillvaro och som betyder jättemycket för oss båda. För egen del är det givetvis stickningen som ger mig tröst när det känns litet tungt. Jag har alltid flera stickningar att välja på och just nu stickar jag på en hjärtefilt till Etiopien i grönt och blått Cito från Sandnes. Dessutom finns den påbörjade koftan "Milena"och sjalen "Den knubbige jonglören", som ligger i min stickkorg. Två par vantar har jag stickat i natur och vinrött med litet olika varianter i mönstret.

För mig är stickningen den bästa terapin. Försöker träffa mina stickvänner också, men tyvärr blir det inte så ofta jag kan vara med på stickcaféet. Ser fram emot en dag på Syfestivalen och Stickas årsmöte den 15/2, då jag hoppas träffa många av mina stickvänner.