Positiv energi

Ja, det kan jag verkligen kalla det gensvar som jag fick på torsdagen i förra veckan. Jag var inbjuden av Hälsans Nya Verktyg att berätta litet om mitt liv som anhörigvårdare och mitt liv på nätet. Jag har tidigare levt ett mycket aktivt liv med resor, studier, föreningsverksamhet och hantverksaktiviteter av olika slag. Som anhörigvårdare märker man snart att man lätt kan bli bunden vid hemmet och inte heller orkar lika mycket som tidigare. Det blir att man måste tacka nej till en del aktiviteter och risken är att man kan bli isolerad och tappa tidigare kontakter. Som tur var upptäckte jag för nästan sex år sedan att nätet skulle bli min räddning. Jag hade litet vana vid dator redan innan jag blev pensionär, vilket givetvis har varit en fördel för mig. Har haft Internet i många år, men det var inte förrän jag skaffade mig en egen blogg 2007, som jag förstod att detta var början på ett "nytt" liv. Från början var bloggen en stickblogg, men nu innehåller den en del om blommor och livet i övrigt också. Bloggen har gett mig en mängd vänner, några som jag träffat IRL och andra som jag känner via bloggen. Från bloggen har nätkontakterna vidgats till Ravelry, en community med över 2.000.000 medlemmar, där man i dess databas hittar både inspiration, mönster och grupper man kan delta i. Nästa steg blev Facebook, där jag bl.a. är med i Online Stickcafé och en grupp som heter Kofthäxorna. Det här var något av det jag berättade för ett stort antal åhörare.















Det blev ett överväldigande gensvar och många fina lovord jag fick efter mitt föredrag. Det kändes mycket bra och vem vet jag kanske får fler uppdrag att berätta om hur man kan få ett positivt liv på äldre dar. Som tack fick jag en fin present bestående av en bricka, grytlapp och värmeljushållare, som kom från Textilbutiken, daglig verksamhet i Linköpings kommun.

Idag har KM åkt till sitt växelboende för två veckor och ikväll ska jag ta det lugnt för att i morgon fortsätta på några halvfärdiga alster till helgens julmarknad.

Sista dagen i januari

Fattar inte riktigt att det redan är den 31 januari. Fortfarande bara ett tunt snölager och efter några kalla dagar visar termometern 0 grader just nu. Personligen tycker jag det är skönt, då jag tänker på problemen jag haft de två senaste vintrarna med alla snömassor. Vintern 2009/2010 var jag höftopererad och vintern 2010/2011 handledsopererad och var hänvisad till att få hjälp med snöskottningen. Längtar efter våren och tycker det är skönt att det blir ljusare för varje dag.

Idag var KM på Granens aktivitetscenter och jag har fått några timmar "egentid". Hade så många planer på vad jag skulle hinna med, men som vanligt blir det inte mycket gjort. Försöker först och främst att komma i balans med mig själv och just nu känns det ganska bra. Väntar fortfarande besked om växelboende, men tyvärr har inget hänt efter att vi tackat nej till delat rum på ett äldreboende. Får stöta på igen och se om det kan bli något ledigt. Det är ju inte så bra om jag sliter ut mig helt och hållet och inte orkar vara anhörigvårdare.

Har flera stickningar på gång, men det går långsamt. Har börjat på en Karin Kurbitsmössa och har en halv hundvante kvar att sticka. Har stickat ett par pärlmuddar, som jag fått beställning på och som bara ska sys ihop. Min Fana-kofta måste jag också fortsätta med. Så fort som tiden går är det snart påsk och då ska den ju vara färdig.

Fick för en stund sedan ett samtal om jag kunde delta i Bo Vitals visningslägenhet för att berätta litet om "mitt liv på nätet" lördagen den 18 februari. Tyvärr är det fel datum, då jag och Kine åker buss till syfestivalen och Stickas årsmöte just den dagen. Hoppas att Bo Vital kan ändra datumet till den 25 februari. Nu är det hög tid att logga in på Online stickcafé på FB.
Ha en bra tisdagkväll!

Ibland händer något trevligt

Efter att jag hade deltagit vid seminariet för anhörigstöd på Thapperska och berättat om mitt liv som anhörigvårdare, fick jag frågan om jag kunde tänka mig att ställa upp i ytterligare sammanhang. Eftersom det är en angelägenhet som ligger mig mycket varmt om hjärtat, svarade jag givetvis JA.

Jag blev för någon vecka sedan uppringd av projektledaren för projektet Bo Vital, som startade i Norrköping i januari i år och kommer att pågå under två år. Projektet vill visa möjligheter för 80-plusare att bo kvar hemma och där Norrköpings kommun och olika samarbetspartners testar och visar upp ny teknik för äldre personer. Nu ville man ha en anhörigvårdare, som skulle kunna finnas på bild i broschyrer och andra trycksaker. Visst kunde jag tänka mig det och idag har jag haft besök av projektledaren, biträdande projektledaren, informationsansvarig inom vård- och omsorg och en praktikant. Efter att jag berättat litet om mig och min situation som anhörigvårdare, blev det fotografering och jag hoppas det blev någon bild som går att använda.

Projektledaren kommer att i slutet av maj delta i en anhörigriksdag i Varberg. För sin programpunkt vill hon göra en filmad intervju med mig, där jag ska berätta om mitt "andra" liv med bloggen, online stickcafé och mitt nätverk som jag har, där jag utnyttjar dagens teknik med Internet. Nästa tisdag är det dags att filma intervjun. Ska bli så spännande tycker jag.