Tiden går fort

Förstår inte att tiden går så fort, redan tisdagen den 17 januari och ännu ingen snö som ligger kvar.  Hittills har vi bara haft ett mycket tunt lager snö vid några tillfällen, som nästa dag regnat bort. Idag är det gråväder och i morse var det halt efter gårdagens regn och nattens kyla. Med halkskydd och stavar blev det trots allt en promenad och det känns alltid bra efteråt.
I helgen hade vi besök av min bror L och svägerska V-A från Stockholm. Alltid trevligt och den här gången passade vi på att fira V-A:s födelsedag i efterskott. Enligt önskemål bestod presenten av två par sockor. 

I höstas på stickeventet i Habo köpte jag ett vantmönster med hundar och började sticka i förra veckan. Nu är vante # 1 klar (saknar tumme) och # 2 påbörjad. Är stickade i grått och vitt ullgarn (ingen märkning på härvorna). Skulle egentligen ha varit större kontrast mellan mörk och ljus för att motivet ska framträda tydligare.

Visserligen är julen borttagen och nedpackad till nästa advent, men en amaryllis med helt underbara blommor  får fortsätta att pryda mitt köksbord 

Nu är det dags för litet kaffe innan jag loggar in på Online stickcafé på FB.
Ha en bra tisdageftermiddag!

3:e advent

I morgon är det redan 3:e advent och jag måste erkänna att jag inte har någon speciell julkänsla. Har bestämt mig för att "skippa" julen i år. KM och jag kommer att vara ensamma 0ch då kan vi bara ha det skönt och slippa alla "måsten". Ja, sill och en skinka blir det givetvis och några ljusstakar kommer jag nog att plocka fram, men i övrigt blir det lugnt. Några julkort kan jag inte skriva, utan det får bli julhälsningar i form av mail. Måste visa en bild på den vackra Amaryllisen, som jag fick av mina stickvänner.

Träffade arbetsterapeuten igår och fick beröm för att jag tränat bra. Jag tycker ju inte att det gått framåt, men hon visade att böjningen av handleden både framåt och bakåt hade förbättrats på en vecka med 4%. Såret har läkt fint men jag måste ha skenan några veckor till. Till min stora glädje får jag börja sticka försiktigt något varv i taget och använda fingrarna i stället för hela handen. Jag har provat och det kan gå. Tränar på den påbörjade disktrasan.

I torsdags besökte jag stickcaféet på Vetekornet, då det var dags att överlämna det vi stickat till Föreningen Omsorgsjul För Hemlösa i Norrköping. Det är tredje året som vi skänker bl.a. vantar, mössor, halsdukar och halvvantar, som vi hoppas ska värma stadens hemlösa. I år är det extra viktigt, då vintern är både tidig och kall. Plaggen delas ut nästa vecka då man bjuder de hemlösa på den tradiotionella julfesten. Så här såg det ut på bordet innan allt packades ner.

Mitt stora problem är att snöar för fullt idag. Tycker att vi har så det räcker. Den lösa snön kan jag klara med en hand, men när plogbilen lagt upp en stor, hård vall utmed gatan blir det inte lätt. Så här ser det ut från mitt fönster just nu.

Önskar alla en skön och trevlig 3:e advent!

OS i Vancouver

Nu är det inte så långt kvar till OS 2010 i Vancouver och givetvis gäller det inte bara sport för min del utan också OS-stickning. Har anmält mig både till Team Sweden och Ravelympics. Problemet är att jag ännu inte bestämt vad jag ska sticka och alltså vilka grenar jag ska delta i. Jag gillar ju att sticka vantar i flerfärgsmönster, så det blir säkert ett par och varför inte en sjal, som inte är så komplicerad och inte kräver för mycket koncentration. Det blir framförallt skidskytte, längdskidåkning och alpint som jag kommer att följa. Jag har tid att fundera ytterligare några dagar innan jag slutligen bestämmer mig.

Tyckte det kändes tråkigt i höstas då vi inte kunde plocka ner alla äpplen som satt för högt upp i toppen på äppelträdet. Det var förmodligen meningen, ty nu när jag sitter vid datorn och tittar ut genom fönstret, ser jag både små och större fåglar som har fest och kalasar på äpplena.

Jag har i flera år sparat Amaryllis-lökarna för att försöka få dem att blomma om till nästa jul. Det har aldrig lyckats. Under hela förra sommaren har jag haft en kruka som stått ute vid ytterdörren. Tog in den samtidigt som pelargonerna i höstas och ställde den bakom en gardin. Före jul tittade jag på den och då fanns där bara ett långt blad och jag tänkte kasta den. Det blev inte gjort då och tur var väl det, för när jag verkligen skulle slänga den, så fanns det en knopp och efter ytterligare några dagar fick den komma fram i köksfönstret, där den nu pryder sin plats med fyra vit/rosa klockor.