Vincents kofta

Sedan sist har jag stickat färdigt koftan till Vincent,  min svägerskas barnbarnsbarn, som föddes i början av sommaren. Garnet jag stickat i är Lima, så koftan blir bra att ha i vinter,

Så har jag provstickat ett par vantar åt Kine, som har gjort ett eget mönster. Mycket trevliga att sticka och nu saknas bara tummarna.

Har också börjat på en kofta i brun Drops Alpaca, ett antal nystan som en gång skulle bli en sjal, men nu kommer till användning. Mönstret jag använder är Milena, som jag hittat på Ravelry. Gör vissa ändringar med tips från andra som stickat den och ärmlängden får bestämmas av hur långt garnet räcker. 

Kan just nu inte sticka något komplicerat, eftersom jag opererade mitt vänstra öga i torsdags. Det var något som heter pterygium = bindvävsförtjockning och som höll på att växa in över pupillen. Nu ska jag ta både salva (en vecka) och droppar (6 veckor) för att det ska läka ordentligt. Det gör att synen är litet dimmig och jag får förstora bokstäverna när jag ska läsa och skriva på datorn. 

Dags för en rapport

I morgon är det en vecka sedan min "olycka" inträffade. Eftersom jag inte tyckte det gjorde så ont, utgick jag från att handen var stukad. Önsketänkande förståss!! När jag på måndagen kom till min läkare på vårdcentralen, skickade han en akutremiss till röntgen och sa åt mig att åka till Vrinnevisjukhuset omgåera. Först efter röntgen och besök på akuten fick jag besked att handleden var bruten. Man försökte dra den rätt men efter en ny röntgen var det klart att det måste bli operation. Kl 12.30 på onsdagen infann jag mig på ortopeden och gjordes i ordning för operation. Till min stora glädje fann jag att samma ortopeder som opererat min höft i höstas skulle operera mig. Den ena läkaren utförde också min första höftoperation. Alltså tredje gången gillt!! Man har satt in en platta och 2 skruvar och nu får jag gå med gips några veckor. Det viktiga är att jag tränar mina fingrar enligt det träningsprogram jag fått.

Jag hade fått besked att jag skulle få åka hem samma dag, men jag blev tvungen att stanna kvar över natten. Greps först av panik då jag inte förberett något för KM och han kan ju inte lämnas ensam. Hemtjänsten har ingen bemanning mellan 16-21, bara telefonsvarare. Hur skulle det gå???Måste ge ett stort erkännande till personalen på UVA, avd 9 och KK som lugnade och hjälpte mig ordna allt på bästa sätt.

Nu sitter jag här hemma med min gipsade arm, kommer att behöva och har begärt mer hemtjänst. KM:s brorsdotter har tillfälligt tagit hand om Theddy. Ska prata med vår biståndshandledare hur vi löser den närmaste tiden på bästa sätt. Jobbigt att bara kunna använda vänsterhanden. Jag känner mig så fumlig. Dessutom är det så tråkigt att inte kunna sticka. Får ta fram en ljudbok och lyssna på, då det är litet svårt att koncentrera sig på att läsa en bok. Har fått skjuts till ICA, så jag har kunnat handla hem det som behövdes.

Har inte så mycket värk, så jag hoppas kunna delta på Stickas lokalföreningsträff i Linköping i morgon. Har verkligen sett fram emot den.
Hur det går med julmarknaden på Styrstadgården nästa helg har jag inte bestämt ännu. Beror på om någon kan hjälpa till både med försäljning och transporter. Kommer att dröja många veckor tills jag får köra bil.

Jag känner mig vid gott mod och tackar för alla uppmuntrande kommentarer och vänliga hälsningar både på bloggen och FB.