Samma hund?

Idag var det dags för något jag skjutit upp alltför länge, nämligen hundklippningen. Theddy såg mer ut som ett lurvigt får än en pumi. Så blir det när man känner att orken inte riktigt räcker till, men nu var det dags att ta sig samman. Ner på alla fyra på golvet med saxar och kam och förhoppningsvis en villig hund framför sig. Jag tror att han tyckte det var skönt att bli av med den tjocka pälsen för han stod verkligen stilla och gnällde bara någon enda gång. Han genomgick verkligen en stor förändring och man kan undra om det var samma hund. Jag brukar spara det jag klipper av och resultatet denna gång blev en nästan fylld 3-liters fryspåse. Det var så roligt att se honom när vi tog en promenad efter klippningen. Han gick så elegant och inte lufsade som han gjort innan. Jag tror han kände sig fin och ville visa upp sig.










På eftermiddagen firade vi Nisses brorsdotterson G, som fyllde 16 år i förra veckan. Eftersom Nisse har svårt att förflytta sig och oftast inte kan delta, gjorde I tvärsom och kom hem till oss med bullar, kakor, tårtor och söner och så hade vi födelsedagskalaset i vårt vardagsrum i stället. Ett mycket lyckat alternativ.