Otursdag

Igår skulle Theddy och jag åka och hälsa på husse på Cedersborg för att göra honom sällskap några timmar. Eftersom den vanliga vägen via Söderleden är avstängd i sex månader, måste vi numera åka över Butängen och genom rondellen vid Sandbyhovsviadukten. När jag har kommit halvvägs in i rondellen, märker jag att jag har en bil på min högra sida. Hur har den hamnat där? Jag ligger ju i högra filen för att fortsätta på Gamla Stockholmsvägen. Hör ett kraschande ljud och stannar för att se vad som har hänt. Ur den andra bilen stiger en kvinna, som givetvis är lika chockad som jag. Vad jag säger minns jag inte, men jag kan inte påstå att jag är vänlig i tonen. Skadan på min bil ser vid första ögonkastet inte så allvarlig ut, medan hennes bil har en stor buckla på vänster sida. Vi utbyter all nödvändig information och jag åker vidare till Nisse. Känner mig väldigt illa till mods när jag berättar för honom vad som hänt. Han är givetvis glad att det inte hänt något med mig.

Gör ett besök på bilfirman, men där är verkstan stängd (det är ju lördag) och jag blir ombedd att återkomma på måndag (i morgon). Det konstateras dock att jag fått en intryckning och skrapskador på höger framskärm och att det är en glipa vid dörren.

Kan inte påstå att jag sovit speciellt gott i natt. Tankarna har virvlat runt i skallen och jag vet inte hur många gånger jag upplevt kraschen på nytt. Vet inte riktigt vad som hände, då allt går så fort. Får göra en rekonstruktion på verkstan och fylla i skadeanmälan. Borde inte vara mitt fel, då jag ligger i rätt fil i rondellen, men hur bedömer försäkringsbolagen det hela.