Förberedelse och mer Bo vital

Nu är det inte många dagar kvar tills vi ska åka till Dalarna och mina tvåändsstickade muddar är nu klara och ska förhoppningsvis förses med kavelfrans på lördag. Jag har också stickat en bit 20x40 cm som skulle filtas, men resultatet blev inte bra, så jag får nog köpa en bit på kursen.



Just nu är det litet roligt för många som jag träffar säger "Jag har sett dig på stan". Det är givetvis bilden av mig som figurerar på flera ställen. Bo vital har satt ut broschyrställ med broschyrer och en stor bild av mig. Inuti finns 8 olika bilder av mig och här är prov på en av dem. Den observante kanske ser att jag här har på mig en "Buttercup" och på den tidigare bilden (framsidan av broschyren) har jag på mig min "February Lady Sweater" och en liten "Möbius" runt halsen. Kul tycker jag!


Tillägg:
Stort tack för gratulationer på födelsedagen och alla uppmuntrande kommentarer. Det värmer och betyder jättemycket för mig när tillvaron inte känns så lätt.

Rapport och litet annat

Den trötta hunden har piggnat till och verkar nästan som vanligt igen, dvs skäller på hemtjänsten och vissa bilar som passerar på gatan. Vet inte om det är speciella billjud han reagerar mer på. Nu får vi bara vänta på svar på provet som är skickat för analys.

Eftersom jag fortfarande inte är helt bra och känner mig i obalans, hade jag fått en tid hos min läkare på vårdcentralen idag. Vi hade ett långt samtal och han undersökte mig och kunde konstatera att "jag är frisk som en nötkärna", dvs inga fysiska fel och proverna är bra. Det är bara att konstatera, vilket jag misstänkt, att jag har en utmattningsdepression på grund av den jobbiga situation vi har hemma. Jag fick en medicin jag ska prova under ca 8 veckor, så får vi se om det hjälper. När vår biståndshandläggare återkommer efter semestern den 22/8 ska vi ha ett samtal med henne för att diskutera hur vi bäst löser problemet. Det kanske är dags att prova någon form av växelvård igen. Något som ingen av oss vill, men det kanske är det bästa, om jag ska orka i fortsättningen. Det är inte bara jobbigt att ordna det bra för KM utan det är minst lika stressigt med besök av hemtjänsten 5 gånger dagligen. Många olika personer och aldrig vid en bestämd tid.

I förra veckan var det dags för den årliga gurkinläggningen. Det är något som jag måste göra varje år, även om jag inte mår bra. Det gjorde alltid min mamma och det är en tradition jag fört vidare. KM gillar leverpastej och ättiksgurka på mackan. Här är allt framplockat

och här det färdiga resultatet

Fredagen den 19 augusti styr Kine och jag färden till Dalarna, närmare bestämt till Sätergläntan för att delta i ett stickevent. Ser verkligen fram emot det. Jag ska lära mig göra kavelfrans och för att ha något att fästa den på håller jag på med ett par muddar i tvåändsstickning. Jag ska också lära mig brodera och inspireras av kjolsäcken till Leksandsdräkten.

Ny kamera - Veckans UFO

Det var inte bara batteriet som var slut utan kameran hade slutat att fungera. Resultatet blev inköp av en ny kamera, som jag håller på att lära mig hantera nu. Hittills har det blivit en bild på förra veckans UFO - de vinröda pärlmuddarna och veckans UFO - ett par grå vantar i tvåändsstickning, som jag började på i somras. När vantarna är klara har jag tänkt brodera
något på ovansidan.

Tvåändsstickade vantar och höftoperation

Idag fick jag mina tvåändsstickade vantar färdiga. Jag påbörjade dem i våras på Grötö, när jag gick på kurs hos Kerstin Jönsson. Det var litet trögt att komma igång, men på slutet har jag känt att jag börjat få grepp om tekniken och det har varit riktigt roligt att göra vantarna klara. Eftersom jag har 4 hg z-tvinnat garn i vitt och grått, ska jag prova och se om det är någon skillnad att sticka med z-tvinnat garn. Med största säkerhet kommer det att bli fler par i vinter.
I fredags fick jag brev från Ortopedicentrum på Vrinnevisjukhuset med kallelse att jag ska infinna mig på på ortopeden onsdagen den 16 september för inskrivning, dvs provtagning, samtal med läkare, narkosläkare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det kommer att ta en hel dag. Själva operationen kommer att ske en vecka senare, alltså onsdagen den 23 september. Känns skönt att äntligen få datum spikat, då det är en del förberedelser med korttidsboende för KM och utackordering av Theddy, som ska vara hos KM:s brorsdotter och hennes söner. Eftersom jag opererade högra höften för 7½ år sedan, vet jag i stort vad som ska hända. Jag får stanna på sjukhuset 4 dagar och sedan blir det en längre konvalescens, som väl kan vara litet jobbig. Jag hoppas bara att det går lika bra som förra gången och att jag snart blir av med värken och kan gå normalt igen. Det stora problemet är att jag inte får köra bil på 2 månader. KM får använda sig av färdtjänst och jag får förlita mig på snälla vänner som kan skjutsa mig om jag behöver ta mig någonstans.